Från alla håll så manar man till krig och kamp
och utanför mitt fönster hör jag ofta stöveltramp
förbanden dras ihop, man talar om den sista striden
man talar om frihet och om att offra individen
"Är du med oss eller mot oss?" ropar man och skrattar i kör
lugn kära vänner, jag vet sedan länge vart jag hör
jag är en desertör
"Välj sida!" ropar man, "välj fienden eller oss,
men vad du än väljer så måste du välja att slåss
för väljer du freden så väljer du att stå apatisk
då skjuter vi ner dej som en hund men begraver dej gratis
det enda val som är fritt är att välja armé
pacifismen är så dum så den räknar vi inte me'
om nån dåre är så tokig att han tror att kärlek har nån verkan
ska han klubbas till marken och trampas till rena guttaperkan
och dom som råkar tro att det bara är hjältar som dör
ska få se vad som händer i ett tredjegradsförhör
med en desertör!"
"Det är allmän mobilisering, giv akt, håll truten och hör opp!
Rätta in er i ledet och marschera i samlad tropp
vi går mot Harmagedon, mot krigens härliga final
vi ska dansa med granater på dödens blodiga bal
det är roligt att döda, det är härligt att få ge igen
att få skjuta bort hjärnan på den lede fienden
då trivs vi, då är vi på vårt allra bästa humör
och därför ser vi som kirurgen ser på en tumör
när vi ser en desertör"
Jag vet mycket väl vad som händer den som deserterar
jag ställs upp mot en mur som det brukas när man arkebuserar
en bindel för ögat och en stilla bön till Gud
så dånar gevären och kulorna slår hål i min hud
jag faller omkull och blodet forsar ur hålen
en kula har slitit bort en bit av huvudskålen
hjärnsubstans rinner ner på ärans mark
och fast jag redan är död får jag en otäck spark
jag kastas i en grav och skyfflas över med jord
att döda fega råttor under krig kan inte kallas mord
det är en fråga om desinfektion, det gäller hygienen
det är så man ser på saken, och vem kastar den första stenen?
Jag säjer dej, jag säjer dej, det saknas inte armar som kastar
det saknas inte viljor som fördömer, förbannar och förkastar
den som deserterar blir därmed en fredlös person
som saklöst må mejas ner helt utan pardon
det finns ingenting som krigaren hatar mer än den som vägrar kriga
då vill han smaka blod, då vill han över döda kroppar stiga
för den som vägrar döda har heller ingen rätt att leva
den ska skjutas till en trasa och slängas i närmaste skreva
det är en kristlig handling, det är att göra vad man bör
det är vad varje pliktmedveten människa gör
med en desertör
Jag vägrade att bära vapen när jag skulle göra lumpen
jag talade med prästen därhemma och han var ganska trumpen
ändå var det Jesus som sa att vi ska vända andra kinden till
och sticka svärdet i skidan istället för att hugga till
Han vägrade att leda judarna i strid mot Rom
och sa att det vi sår ska vi skörda, det ska bli vår dom
ytterst var det därför han måste elimineras
kärlekens budskap kan inte tolereras
Man kan inte acceptera det Jesus säjer och gör
för det vore fatalt om det skulle vinna gehör
Jesus är en desertör
Jag kom till Stockholm samtidigt med kriget i Vietnam
det blåste nya vindar, att inte välja sida var en skam
att vara pacifist var en ynkedom utan like
hjältemod var åter att dö för satt land i ett dike
Nu gick fronten mellan förtryckarna och dom förtryckta
jag försökte tänka klart, jag sökte med ljus och lykta
man förklarade för mej att dödandet är rätt
bara man ser till att man dödar på moraliskt sätt
att kriga mot imperialismen är alldeles riktigt
man får döda kapitalister om man gör det försiktigt
man sa att ändamålet helgar ett smutsigt medel
att socialismen tvättar en blodig persedel
att det är rätt att använda våld mot den som förtrycker
ty rättvisan kräver en gräns för moraliska nycker
att man inte kan vara en ängel i en värld av djävlar
och att ödmjukhet inte lönar sej när alla andra skrävlar
gerillasoldaten stiger fram som historiens nye Gud
och frälser världen till ackompanjemang av kulspruteljud
här har du en hjälte som verkligen vet vad han gör
en idealist som vet varför han dör
och ingen feg desertör
I många år stod jag kluven i denna fråga
jag var rädd och förvirrad och vågade inte våga
jag vågade inte tänka mina tankar till slut
jag visste vad jag kände men sa det inte rakt ut
det var uppenbart att det låg en viss poäng
i att peka på skillnaden mellan herre och dräng
men en ett mord är ett mord helt oavsett vem som är död
diktatur är diktatur även om den är röd
sprit blir man full av även om det är söt likör
det hjälper inte att trolla med ord som dom skriftlärde gör
om man är en desertör
Så öppnades mina ögon och jag kunde se
jag såg att jag var en legoknekt i en armé
jag hade bara andra motivationer
än dom som slogs i Hitlers bataljoner
men alla slåss vi för det som vi menar är rätt
vi slåss i arméer på otroligt många sätt
jag såg mej omkring bland livets situationer
och dimman låg tät över Lützens alla kanoner
världen var ett slagfält och ingenting annat
allt var förbränt och tiden tycktes ha stannat
fronterna drogs som variga sår jordens kropp
sönderskjutna soldater flydde utan hopp
granater exploderade oavbrutet
allting tycktes bara vänta på slutet
ohyggliga monster slet varandra i bitar
de ädlaste människor framträdde plötsligt som skitar
plötsligt förstod jag vad jag vill bli och vad jag lever för
plötsligt förstod jag vad det är jag gör
jag är en desertör
Jag vägrar att vara med i krigets domedagsdans
jag släpper vapnen och ger mej iväg någon annanstans
jag vägrar att slåss, jag går här försvarslös och vankar
som en anakronism med otidsenliga tankar
och när ni ställer upp mej mot muren säjer jag innan jag dör:
"Fader förlåt dom för dom vet inte vad dom gör
med en desertör!"
Vi förfasar oss över Tysklands koncentrationslägertid
men behandlar djuren på samma sätt och med samvetsfrid
vi har väldiga mordfabriker för att döda djur
sen äter vi upp deras lik och kallar det matkultur
vi är själva djur och vi äter djur med förtjusning
vi är kannibaler och vi är det utan en rysning
vi låter kadaverdelen ruttna tills den blir mör
och lagar till den med raffinemang i kryddor och smör
men jag är en desertör
Hur kan vi få slut på diktaturen genom diktatur
hur ska vi få slut på krigen genom att slåss som djur
hur ska vi finna kärlek genom att hata?
Man bygger inte en mur för att få en gata
våld och diktatur är kapitalismens metod
hur kan vi få socialism genom att dränka den i blod?
kärlek och demokrati är socialistiska ideal
vi måste tillämpa det vi vill ha, det finns inget annat val
om socialisten gör det kapitalisten alltid har gjort
får han finna sej i att leva i samma lort
man släcker inte en brasa med bensin
man botar inte en alkoholist med vin
man får inte slut på våldet med hjälp av våld
säljer man en slav så är han också såld
man kan inte skörda havre om man sår råg
att påstå att det vore möjligt är bara båg
det vi vill skörda måste vi också så
dit vi vill komma måste vi också gå
det vi vill ha måste vi också ge
vi kan inte blunda om vi vill kunna se
själv är jag trött på att kriga som du hör
men i krigens värld har man ingenting särskilt för
att man är en desertör
Det är lätt att ställa in sej bland andra i ledet
det är svårt att stå utanför och betrakta skedet
från Getsemane i kamp med vårt samvetes bud
till Golgatas kors, övergivna av varje Gud
det är den väg som vi alla förr eller senare måste gå
för att nå fram till att verkligen kunna förstå
att allt måste älskas med ömhet och vårdas i kärlek
att allt ska förlåtas intill den grymmaste smälek
då fattar vi plötsligt att Jesus i sanning var kommunist
och att vi har en lång väg att gå innan också vi till sist
kan kalla oss kommunister i själ och hjärta
och veta att all förtvivlan och svartaste smärta
är en hälsning från den levande världen omkring oss och i oss
för att visa hur vi i sanning ska kunna befria oss
en dag ska du också tvivla på det du gör
du ska komma att undra vart vägen du vandrar för
du ska bli en desertör
du ska bli en desertör
du ska bli en desertör!
och utanför mitt fönster hör jag ofta stöveltramp
förbanden dras ihop, man talar om den sista striden
man talar om frihet och om att offra individen
"Är du med oss eller mot oss?" ropar man och skrattar i kör
lugn kära vänner, jag vet sedan länge vart jag hör
jag är en desertör
"Välj sida!" ropar man, "välj fienden eller oss,
men vad du än väljer så måste du välja att slåss
för väljer du freden så väljer du att stå apatisk
då skjuter vi ner dej som en hund men begraver dej gratis
det enda val som är fritt är att välja armé
pacifismen är så dum så den räknar vi inte me'
om nån dåre är så tokig att han tror att kärlek har nån verkan
ska han klubbas till marken och trampas till rena guttaperkan
och dom som råkar tro att det bara är hjältar som dör
ska få se vad som händer i ett tredjegradsförhör
med en desertör!"
"Det är allmän mobilisering, giv akt, håll truten och hör opp!
Rätta in er i ledet och marschera i samlad tropp
vi går mot Harmagedon, mot krigens härliga final
vi ska dansa med granater på dödens blodiga bal
det är roligt att döda, det är härligt att få ge igen
att få skjuta bort hjärnan på den lede fienden
då trivs vi, då är vi på vårt allra bästa humör
och därför ser vi som kirurgen ser på en tumör
när vi ser en desertör"
Jag vet mycket väl vad som händer den som deserterar
jag ställs upp mot en mur som det brukas när man arkebuserar
en bindel för ögat och en stilla bön till Gud
så dånar gevären och kulorna slår hål i min hud
jag faller omkull och blodet forsar ur hålen
en kula har slitit bort en bit av huvudskålen
hjärnsubstans rinner ner på ärans mark
och fast jag redan är död får jag en otäck spark
jag kastas i en grav och skyfflas över med jord
att döda fega råttor under krig kan inte kallas mord
det är en fråga om desinfektion, det gäller hygienen
det är så man ser på saken, och vem kastar den första stenen?
Jag säjer dej, jag säjer dej, det saknas inte armar som kastar
det saknas inte viljor som fördömer, förbannar och förkastar
den som deserterar blir därmed en fredlös person
som saklöst må mejas ner helt utan pardon
det finns ingenting som krigaren hatar mer än den som vägrar kriga
då vill han smaka blod, då vill han över döda kroppar stiga
för den som vägrar döda har heller ingen rätt att leva
den ska skjutas till en trasa och slängas i närmaste skreva
det är en kristlig handling, det är att göra vad man bör
det är vad varje pliktmedveten människa gör
med en desertör
Jag vägrade att bära vapen när jag skulle göra lumpen
jag talade med prästen därhemma och han var ganska trumpen
ändå var det Jesus som sa att vi ska vända andra kinden till
och sticka svärdet i skidan istället för att hugga till
Han vägrade att leda judarna i strid mot Rom
och sa att det vi sår ska vi skörda, det ska bli vår dom
ytterst var det därför han måste elimineras
kärlekens budskap kan inte tolereras
Man kan inte acceptera det Jesus säjer och gör
för det vore fatalt om det skulle vinna gehör
Jesus är en desertör
Jag kom till Stockholm samtidigt med kriget i Vietnam
det blåste nya vindar, att inte välja sida var en skam
att vara pacifist var en ynkedom utan like
hjältemod var åter att dö för satt land i ett dike
Nu gick fronten mellan förtryckarna och dom förtryckta
jag försökte tänka klart, jag sökte med ljus och lykta
man förklarade för mej att dödandet är rätt
bara man ser till att man dödar på moraliskt sätt
att kriga mot imperialismen är alldeles riktigt
man får döda kapitalister om man gör det försiktigt
man sa att ändamålet helgar ett smutsigt medel
att socialismen tvättar en blodig persedel
att det är rätt att använda våld mot den som förtrycker
ty rättvisan kräver en gräns för moraliska nycker
att man inte kan vara en ängel i en värld av djävlar
och att ödmjukhet inte lönar sej när alla andra skrävlar
gerillasoldaten stiger fram som historiens nye Gud
och frälser världen till ackompanjemang av kulspruteljud
här har du en hjälte som verkligen vet vad han gör
en idealist som vet varför han dör
och ingen feg desertör
I många år stod jag kluven i denna fråga
jag var rädd och förvirrad och vågade inte våga
jag vågade inte tänka mina tankar till slut
jag visste vad jag kände men sa det inte rakt ut
det var uppenbart att det låg en viss poäng
i att peka på skillnaden mellan herre och dräng
men en ett mord är ett mord helt oavsett vem som är död
diktatur är diktatur även om den är röd
sprit blir man full av även om det är söt likör
det hjälper inte att trolla med ord som dom skriftlärde gör
om man är en desertör
Så öppnades mina ögon och jag kunde se
jag såg att jag var en legoknekt i en armé
jag hade bara andra motivationer
än dom som slogs i Hitlers bataljoner
men alla slåss vi för det som vi menar är rätt
vi slåss i arméer på otroligt många sätt
jag såg mej omkring bland livets situationer
och dimman låg tät över Lützens alla kanoner
världen var ett slagfält och ingenting annat
allt var förbränt och tiden tycktes ha stannat
fronterna drogs som variga sår jordens kropp
sönderskjutna soldater flydde utan hopp
granater exploderade oavbrutet
allting tycktes bara vänta på slutet
ohyggliga monster slet varandra i bitar
de ädlaste människor framträdde plötsligt som skitar
plötsligt förstod jag vad jag vill bli och vad jag lever för
plötsligt förstod jag vad det är jag gör
jag är en desertör
Jag vägrar att vara med i krigets domedagsdans
jag släpper vapnen och ger mej iväg någon annanstans
jag vägrar att slåss, jag går här försvarslös och vankar
som en anakronism med otidsenliga tankar
och när ni ställer upp mej mot muren säjer jag innan jag dör:
"Fader förlåt dom för dom vet inte vad dom gör
med en desertör!"
Vi förfasar oss över Tysklands koncentrationslägertid
men behandlar djuren på samma sätt och med samvetsfrid
vi har väldiga mordfabriker för att döda djur
sen äter vi upp deras lik och kallar det matkultur
vi är själva djur och vi äter djur med förtjusning
vi är kannibaler och vi är det utan en rysning
vi låter kadaverdelen ruttna tills den blir mör
och lagar till den med raffinemang i kryddor och smör
men jag är en desertör
Hur kan vi få slut på diktaturen genom diktatur
hur ska vi få slut på krigen genom att slåss som djur
hur ska vi finna kärlek genom att hata?
Man bygger inte en mur för att få en gata
våld och diktatur är kapitalismens metod
hur kan vi få socialism genom att dränka den i blod?
kärlek och demokrati är socialistiska ideal
vi måste tillämpa det vi vill ha, det finns inget annat val
om socialisten gör det kapitalisten alltid har gjort
får han finna sej i att leva i samma lort
man släcker inte en brasa med bensin
man botar inte en alkoholist med vin
man får inte slut på våldet med hjälp av våld
säljer man en slav så är han också såld
man kan inte skörda havre om man sår råg
att påstå att det vore möjligt är bara båg
det vi vill skörda måste vi också så
dit vi vill komma måste vi också gå
det vi vill ha måste vi också ge
vi kan inte blunda om vi vill kunna se
själv är jag trött på att kriga som du hör
men i krigens värld har man ingenting särskilt för
att man är en desertör
Det är lätt att ställa in sej bland andra i ledet
det är svårt att stå utanför och betrakta skedet
från Getsemane i kamp med vårt samvetes bud
till Golgatas kors, övergivna av varje Gud
det är den väg som vi alla förr eller senare måste gå
för att nå fram till att verkligen kunna förstå
att allt måste älskas med ömhet och vårdas i kärlek
att allt ska förlåtas intill den grymmaste smälek
då fattar vi plötsligt att Jesus i sanning var kommunist
och att vi har en lång väg att gå innan också vi till sist
kan kalla oss kommunister i själ och hjärta
och veta att all förtvivlan och svartaste smärta
är en hälsning från den levande världen omkring oss och i oss
för att visa hur vi i sanning ska kunna befria oss
en dag ska du också tvivla på det du gör
du ska komma att undra vart vägen du vandrar för
du ska bli en desertör
du ska bli en desertör
du ska bli en desertör!
Contributed by Bernart Bartleby - 2019/5/19 - 15:02
Language: Italian
Traduzione italiana / Italiensk översättning / Italian translation / Traduction italienne / Italiankielinen käännös:
Riccardo Venturi, 19/22 - 05- 2019
Riccardo Venturi, 19/22 - 05- 2019
IL DISERTORE
Da ogni parte si incita alla guerra e alla battaglia
e dalla mia finestra sento spesso rumore di stivali
si formano battaglioni, si parla della battaglia finale
si parla di libertà e di sacrificare l'individuo
“Sei con noi o contro di noi?”, si grida e si ride in coro
silenzio, amici cari, lo so da tempo da che parte sto
io sono un disertore
“Schièrati”, si grida, “scegli il nemico oppure noi,
ma, qualunque cosa tu scelga, devi scegliere di combattere
perché se scegli la pace, scegli di essere apatico
e allora ti abbattiamo come un cane, ma ti sotterriamo a gratis
l'unica scelta libera è scegliere l'esercito
il pacifismo è così stupido che non ne teniamo conto
se qualche pazzo è tanto scemo da credere che l'amore abbia effetto
dovrebbe essere tirato a terra a manganellate e pestato a base di guttaperca pura [1]
e quelli a cui càpita di credere che sono solo gli eroi a morire
che vedano quel che succede in un interrogatorio di terzo grado
a un disertore!”
“Mobilitazione generale, state attenti, zitti e ascoltate!
Disponetevi in fila e marciate in schiera riunita
andiamo verso l'Armageddon, verso il sontuoso finale della guerra
danzeremo con le granate al ballo sanguinoso della morte
è divertente morire, è stupendo poter ribattere,
poter far saltare il cervello al nemico stanco
e allora staremo bene, e allora saremo del nostro umore migliore
e per questo sembriamo un chirurgo che si occupa di un tumore
quando vediamo un disertore”
So benissimo quel che succede a chi diserta
mi mettono contro un muro usato per la fucilazione
una benda sugli occhi e una preghiera silenziosa a Dio
e così i fucili tuonano e i proiettili mi fanno un buco in testa
cado giù a terra e il sangue sgorga dal buco
una pallottola ha fatto saltare un pezzo di cranio
materia cerebrale scorre giù sul campo d'onore
e anche se sono già morto mi prendono a pedate
mi buttano in una fossa e mi tirano su palate di terra
ammazzare topi vigliacchi in tempo di guerra non può chiamarsi omicidio
è questione di disinfestazione, riguarda l'igiene
è così che ci se ne occupa, e chi scaglia la prima pietra?
Ti dico, ti dico, non mancano braccia che scagliano,
non manca chi vuole condannare, maledire e rifiutare
chi diserta diventa quindi qualcuno senza pace
che, innocente, deve essere schiacciato senza perdono
non c'è niente che il guerriero odi di più di chi rifiuta di fare la guerra
vuole gustarsi il sangue, vuole montare sopra cadaveri
perché chi rifiuta di uccidere non ha nessun diritto di vivere
gli si deve sparare fino a ridurlo uno straccio e gettarlo nel più vicino crepaccio
è un atto di carità cristiana, è fare quel che si deve
è ciò che fa ogni persona consapevole del proprio dovere
con un disertore
Ho rifiutato di portare le armi quando dovevo fare il militare
ho parlato col parroco qui da me e era abbastanza scontroso
eppure era Gesù a dire che bisogna porgere l'altra guancia
e rinfoderare la spada invece di colpire
lui si rifiutò di guidare gli ebrei nella guerra con Roma
e diceva che chi semina raccoglie, questa sarà la nostra condanna
e quindi soprattutto per questo dovette essere eliminato
il messaggio d'amore non può essere tollerato
non si può accettare quel che fa e dice Gesù
perché sarebbe fatale se guadagnasse ascolto
Gesù è un disertore
Sono arrivato a Stoccolma proprio mentre c'era la guerra nel Vietnam
soffiavano vènti nuovi, non schierarsi era vergognoso
essere pacifisti era una schifezza senza pari
l'eroismo era di nuovo morire per della terra infilata in una fossa
ora il fronte era tra gli oppressori e gli oppressi
cercavo di avere idee chiare, cercavo col lanternino
mi spiegavano che ammazzare è giusto
solo se si bada ad ammazzare eticamente
lottare contro l'imperialismo è assolutamente giusto
si possono ammazzare i capitalisti se lo si fa con attenzione
si diceva che lo scopo giustifica un mezzo schifoso
che il socialismo ripulisce e lava uno scopo sanguinoso
che è giusto usare la violenza contro gli oppressori
perché la giustizia esige un limite per cause morali
che non si può essere angeli in un mondo di diavoli
che la mitezza non paga quando tutti gli altri sbraitano
il guerrigliero si innalza come nuovo Dio della storia
e libera il mondo accompagnando il suono degli spari
ecco un eroe che sa davvero quello che fa
un idealista che sa perché muore
non un vile disertore
Per tanti anni sono stato tra l'incudine e il martello
avevo paura, ero sconvolto e non avevo il coraggio di osare
non avevo il coraggio di pensare fino in fondo
non sapevo quel che sentivo, ma dicevo che non bastava
era chiaro che c'era una precisa ragione
se si additava la differenza tra un padrone e un servo
ma un assassinio è un assassinio del tutto a prescindere da chi è morto
una dittatura è una dittatura anche se è rossa
ci si ubriaca anche se il liquore è dolce
non serve baloccarsi con le parole degli intellettuali
se si è un disertore
E così mi si sono aperti gli occhi e ho visto,
ho visto che ero una pedina in un esercito
avevo soltanto motivazioni differenti
da quelle di chi combatteva nei battaglioni hitleriani
ma tutti combattiamo per qualcosa che riteniamo giusto
combattiamo negli eserciti in un numero incredibile di modi
mi sono visto in mezzo alle situazioni della vita
la nebbia avvolgeva tutti i cannoni di Lützen [2]
il mondo non era altro che un campo di battaglia
tutto era bruciato e il tempo pareva essersi fermato
i fronti percorrevano il corpo della terra come ferite durature
soldati crivellati di proiettili fuggivano senza speranza
le granate esplodevano senza sosta
tutto sembrava soltanto aspettare la fine
mostri orrendi si sbranavano a morsi a vicenda
le persone più nobili all'improvviso si comportavano da stronzi
e all'improvviso ho capito quel che volevo diventare e per cosa volevo vivere
all'improvviso ho capito cos'è quel che faccio
io sono un disertore
Mi rifiuto di prendere parte al ballo da giorno del giudizio della guerra
getto via le armi e mi avvio verso qualche altra parte
rifiuto di combattere, vado in giro indifeso e vago
come un anacronismo, con pensieri fuori moda
e quando mi metterete al muro, dirò prima di morire:
“Padre, perdonali perché non sanno quello che fanno
a un disertore!”
Restiamo orripilati davanti all'epoca dei lager in Germania
ma trattiamo gli animali allo stesso modo e con la coscienza in pace
abbiamo poderose fabbriche di morte per ammazzare animali
e poi mangiamo i loro cadaveri e la chiamiamo “cultura del cibo”
noi stessi siamo animali, e mangiamo animali con entusiasmo
siamo cannibali e lo siamo senza un brivido
lasciamo marcire il pezzo di cadavere finché non diventa tenero
poi sopra, con raffinatezza, ci mettiamo sopra burro e erbette
ma io sono un disertore
Come potremo farla finita con la dittatura per mezzo di una dittatura
come potremo farla finita con la guerra scannandoci come animali
come potremo trovare l'amore per mezzo dell'odio?
Non si costruisce un muro per trovare una strada
la violenza e la dittatura sono metodi del capitalismo
come possiamo avere il socialismo affogandolo nel sangue?
L'amore e la democrazia sono ideali socialisti,
dobbiamo applicare quel che vogliamo, non c'è altra scelta
se il socialista fa quello che il capitalista sempre ha fatto
può ritrovarsi a vivere nello stesso sudiciume
non si spegne un fuoco con la benzian
non si guarisce un alcolizzato con il vino
non si mette fine alla violenza con la violenza
se si vende uno schiavo, anche lui è venduto
non si può raccogliere avena se si semina segale
dire che sarebbe possibile è solo una stronzata
quel che vogliamo raccogliere lo dobbiamo pure seminare
dove vogliamo arrivare bisogna pure andarci
quel che vogliamo avere lo dobbiamo pure dare
non possiamo chiudere gli occhi se vogliamo poter vedere
anch'io sono stanco di fare la guerra, come stai ascoltando,
ma nel mondo nella guerra non si ha nulla di speciale
per essere un disertore
È facile mettersi in fila in mezzo agli altri
è difficile starne fuori e guardare come stanno le cose
dal Gethsemani, lottando su ordine della nostra coscienza
fino alla croce del Golgota, circondati da ogni Dio,
questa è la strada che prima o poi tutti dobbiamo percorrere
per arrivare a poter capire veramente
che tutto deve essere amato teneramente e serbato con amore
che tutto deve essere perdonato fino all'abominio più orrendo
e allora capiremo sùbito che Gesù, in realtà, era comunista
e che dobbiamo fare una lunga strada prima che, infine,
ci possiamo dire comunisti nell'anima e nel cuore
e sapere che ogni disperazione, ogni dolore più nero
è un saluto dal mondo che vive attorno a noi e dentro di noi
per mostrare come ci potremo liberare per davvero
un giorno anche tu avrai dubbi su quel che stai facendo
e ti chiederai dove ti sta portando la strada che stai percorrendo
e diventerai un disertore
diventerai un disertore
diventerai un disertore!
Da ogni parte si incita alla guerra e alla battaglia
e dalla mia finestra sento spesso rumore di stivali
si formano battaglioni, si parla della battaglia finale
si parla di libertà e di sacrificare l'individuo
“Sei con noi o contro di noi?”, si grida e si ride in coro
silenzio, amici cari, lo so da tempo da che parte sto
io sono un disertore
“Schièrati”, si grida, “scegli il nemico oppure noi,
ma, qualunque cosa tu scelga, devi scegliere di combattere
perché se scegli la pace, scegli di essere apatico
e allora ti abbattiamo come un cane, ma ti sotterriamo a gratis
l'unica scelta libera è scegliere l'esercito
il pacifismo è così stupido che non ne teniamo conto
se qualche pazzo è tanto scemo da credere che l'amore abbia effetto
dovrebbe essere tirato a terra a manganellate e pestato a base di guttaperca pura [1]
e quelli a cui càpita di credere che sono solo gli eroi a morire
che vedano quel che succede in un interrogatorio di terzo grado
a un disertore!”
“Mobilitazione generale, state attenti, zitti e ascoltate!
Disponetevi in fila e marciate in schiera riunita
andiamo verso l'Armageddon, verso il sontuoso finale della guerra
danzeremo con le granate al ballo sanguinoso della morte
è divertente morire, è stupendo poter ribattere,
poter far saltare il cervello al nemico stanco
e allora staremo bene, e allora saremo del nostro umore migliore
e per questo sembriamo un chirurgo che si occupa di un tumore
quando vediamo un disertore”
So benissimo quel che succede a chi diserta
mi mettono contro un muro usato per la fucilazione
una benda sugli occhi e una preghiera silenziosa a Dio
e così i fucili tuonano e i proiettili mi fanno un buco in testa
cado giù a terra e il sangue sgorga dal buco
una pallottola ha fatto saltare un pezzo di cranio
materia cerebrale scorre giù sul campo d'onore
e anche se sono già morto mi prendono a pedate
mi buttano in una fossa e mi tirano su palate di terra
ammazzare topi vigliacchi in tempo di guerra non può chiamarsi omicidio
è questione di disinfestazione, riguarda l'igiene
è così che ci se ne occupa, e chi scaglia la prima pietra?
Ti dico, ti dico, non mancano braccia che scagliano,
non manca chi vuole condannare, maledire e rifiutare
chi diserta diventa quindi qualcuno senza pace
che, innocente, deve essere schiacciato senza perdono
non c'è niente che il guerriero odi di più di chi rifiuta di fare la guerra
vuole gustarsi il sangue, vuole montare sopra cadaveri
perché chi rifiuta di uccidere non ha nessun diritto di vivere
gli si deve sparare fino a ridurlo uno straccio e gettarlo nel più vicino crepaccio
è un atto di carità cristiana, è fare quel che si deve
è ciò che fa ogni persona consapevole del proprio dovere
con un disertore
Ho rifiutato di portare le armi quando dovevo fare il militare
ho parlato col parroco qui da me e era abbastanza scontroso
eppure era Gesù a dire che bisogna porgere l'altra guancia
e rinfoderare la spada invece di colpire
lui si rifiutò di guidare gli ebrei nella guerra con Roma
e diceva che chi semina raccoglie, questa sarà la nostra condanna
e quindi soprattutto per questo dovette essere eliminato
il messaggio d'amore non può essere tollerato
non si può accettare quel che fa e dice Gesù
perché sarebbe fatale se guadagnasse ascolto
Gesù è un disertore
Sono arrivato a Stoccolma proprio mentre c'era la guerra nel Vietnam
soffiavano vènti nuovi, non schierarsi era vergognoso
essere pacifisti era una schifezza senza pari
l'eroismo era di nuovo morire per della terra infilata in una fossa
ora il fronte era tra gli oppressori e gli oppressi
cercavo di avere idee chiare, cercavo col lanternino
mi spiegavano che ammazzare è giusto
solo se si bada ad ammazzare eticamente
lottare contro l'imperialismo è assolutamente giusto
si possono ammazzare i capitalisti se lo si fa con attenzione
si diceva che lo scopo giustifica un mezzo schifoso
che il socialismo ripulisce e lava uno scopo sanguinoso
che è giusto usare la violenza contro gli oppressori
perché la giustizia esige un limite per cause morali
che non si può essere angeli in un mondo di diavoli
che la mitezza non paga quando tutti gli altri sbraitano
il guerrigliero si innalza come nuovo Dio della storia
e libera il mondo accompagnando il suono degli spari
ecco un eroe che sa davvero quello che fa
un idealista che sa perché muore
non un vile disertore
Per tanti anni sono stato tra l'incudine e il martello
avevo paura, ero sconvolto e non avevo il coraggio di osare
non avevo il coraggio di pensare fino in fondo
non sapevo quel che sentivo, ma dicevo che non bastava
era chiaro che c'era una precisa ragione
se si additava la differenza tra un padrone e un servo
ma un assassinio è un assassinio del tutto a prescindere da chi è morto
una dittatura è una dittatura anche se è rossa
ci si ubriaca anche se il liquore è dolce
non serve baloccarsi con le parole degli intellettuali
se si è un disertore
E così mi si sono aperti gli occhi e ho visto,
ho visto che ero una pedina in un esercito
avevo soltanto motivazioni differenti
da quelle di chi combatteva nei battaglioni hitleriani
ma tutti combattiamo per qualcosa che riteniamo giusto
combattiamo negli eserciti in un numero incredibile di modi
mi sono visto in mezzo alle situazioni della vita
la nebbia avvolgeva tutti i cannoni di Lützen [2]
il mondo non era altro che un campo di battaglia
tutto era bruciato e il tempo pareva essersi fermato
i fronti percorrevano il corpo della terra come ferite durature
soldati crivellati di proiettili fuggivano senza speranza
le granate esplodevano senza sosta
tutto sembrava soltanto aspettare la fine
mostri orrendi si sbranavano a morsi a vicenda
le persone più nobili all'improvviso si comportavano da stronzi
e all'improvviso ho capito quel che volevo diventare e per cosa volevo vivere
all'improvviso ho capito cos'è quel che faccio
io sono un disertore
Mi rifiuto di prendere parte al ballo da giorno del giudizio della guerra
getto via le armi e mi avvio verso qualche altra parte
rifiuto di combattere, vado in giro indifeso e vago
come un anacronismo, con pensieri fuori moda
e quando mi metterete al muro, dirò prima di morire:
“Padre, perdonali perché non sanno quello che fanno
a un disertore!”
Restiamo orripilati davanti all'epoca dei lager in Germania
ma trattiamo gli animali allo stesso modo e con la coscienza in pace
abbiamo poderose fabbriche di morte per ammazzare animali
e poi mangiamo i loro cadaveri e la chiamiamo “cultura del cibo”
noi stessi siamo animali, e mangiamo animali con entusiasmo
siamo cannibali e lo siamo senza un brivido
lasciamo marcire il pezzo di cadavere finché non diventa tenero
poi sopra, con raffinatezza, ci mettiamo sopra burro e erbette
ma io sono un disertore
Come potremo farla finita con la dittatura per mezzo di una dittatura
come potremo farla finita con la guerra scannandoci come animali
come potremo trovare l'amore per mezzo dell'odio?
Non si costruisce un muro per trovare una strada
la violenza e la dittatura sono metodi del capitalismo
come possiamo avere il socialismo affogandolo nel sangue?
L'amore e la democrazia sono ideali socialisti,
dobbiamo applicare quel che vogliamo, non c'è altra scelta
se il socialista fa quello che il capitalista sempre ha fatto
può ritrovarsi a vivere nello stesso sudiciume
non si spegne un fuoco con la benzian
non si guarisce un alcolizzato con il vino
non si mette fine alla violenza con la violenza
se si vende uno schiavo, anche lui è venduto
non si può raccogliere avena se si semina segale
dire che sarebbe possibile è solo una stronzata
quel che vogliamo raccogliere lo dobbiamo pure seminare
dove vogliamo arrivare bisogna pure andarci
quel che vogliamo avere lo dobbiamo pure dare
non possiamo chiudere gli occhi se vogliamo poter vedere
anch'io sono stanco di fare la guerra, come stai ascoltando,
ma nel mondo nella guerra non si ha nulla di speciale
per essere un disertore
È facile mettersi in fila in mezzo agli altri
è difficile starne fuori e guardare come stanno le cose
dal Gethsemani, lottando su ordine della nostra coscienza
fino alla croce del Golgota, circondati da ogni Dio,
questa è la strada che prima o poi tutti dobbiamo percorrere
per arrivare a poter capire veramente
che tutto deve essere amato teneramente e serbato con amore
che tutto deve essere perdonato fino all'abominio più orrendo
e allora capiremo sùbito che Gesù, in realtà, era comunista
e che dobbiamo fare una lunga strada prima che, infine,
ci possiamo dire comunisti nell'anima e nel cuore
e sapere che ogni disperazione, ogni dolore più nero
è un saluto dal mondo che vive attorno a noi e dentro di noi
per mostrare come ci potremo liberare per davvero
un giorno anche tu avrai dubbi su quel che stai facendo
e ti chiederai dove ti sta portando la strada che stai percorrendo
e diventerai un disertore
diventerai un disertore
diventerai un disertore!
[1] L' "anima" dei manganelli è generalmente fatta di guttaperca durissima.
[2] Il riferimento è alla battaglia di Lützen del 16 novembre 1632, evento decisivo della Guerra dei Trent'Anni durante la cosiddetta "fase svedese" del conflitto. Fu combattuta tra l'esercito svedese guidato dal re Gustavo Adolfo e le forze Imperiali guidate da Albrecht von Wallenstein. Lo scontro si risolse in un'incerta e sanguinosa vittoria svedese, ma il re Gustavo Adolfo vi trovò la morte.
[2] Il riferimento è alla battaglia di Lützen del 16 novembre 1632, evento decisivo della Guerra dei Trent'Anni durante la cosiddetta "fase svedese" del conflitto. Fu combattuta tra l'esercito svedese guidato dal re Gustavo Adolfo e le forze Imperiali guidate da Albrecht von Wallenstein. Lo scontro si risolse in un'incerta e sanguinosa vittoria svedese, ma il re Gustavo Adolfo vi trovò la morte.
Grazie Riccardo per l'impresa di tradurre questo lunghissimo monologo.
Sono d'accordo con te: nonostante sia datata ed eccessiva, merita una grandissima attenzione e considerazione perchè mi pare che, dopo Le déserteur di Boris Vian, questa misconosciuta canzone sia il più importante manifesto programmatico sulla diserzione a 360° che mai sia stato scritto in musica.
Saluti
Sono d'accordo con te: nonostante sia datata ed eccessiva, merita una grandissima attenzione e considerazione perchè mi pare che, dopo Le déserteur di Boris Vian, questa misconosciuta canzone sia il più importante manifesto programmatico sulla diserzione a 360° che mai sia stato scritto in musica.
Saluti
B.B. - 2019/5/22 - 23:56
E' esattamente la stessa cosa che ho pensato anche io, BB. Datato, fluviale, quello che si vuole, ma un vero e proprio manifesto programmatico e coerente. Il "Disertore" di Boris Vian è una cosa che va diritta e colpisce; questa di Kjell Höglund è una estesa dichiarazione di intenti e di coscienza. Sulla quale, ripeto, si può o meno essere d'accordo in tutto o in parte, ma questa è. PS: Ho attaccato a tradurre anche il "Processo alle streghe", altrettanto lungo: come hai detto tu, Kjell Höglund non aveva il dono della sintesi...
Riccardo Venturi - 2019/5/23 - 08:48
×
![]()
Note for non-Italian users: Sorry, though the interface of this website is translated into English, most commentaries and biographies are in Italian and/or in other languages like French, German, Spanish, Russian etc.
Parole e musica di Kjell Höglund, cantautore svedese
Nel disco "Dr. Jekylls Testamente"
Testo trovato su LyricWiki
Non saprei come definire esattamente questa composizione di Kjell Höglund: una canzone-fiume, un interminabile monologo in musica, una specie di poema ispirato da una ben precisa presa di coscienza. Per farne una traduzione, ci ho messo tre giorni. Che cosa ne è venuto fuori? Tante cose, si potrebbe dire; tante cose, e non solo per la sterminata lunghezza del brano. Ne è venuta fuori, in primo luogo, l'estensione del concetto di diserzione a tutta la vicenda umana inserita in un dato sistema; non soltanto la diserzione dall'esercito o dalla guerra, ma da un intero sistema, da un intero modo di pensare e di agire, dall'intera violenza. Ne è venuto fuori una sorta di manifesto del pacifismo integrale e della non-violenza. Ne è venuta fuori tutta una serie di ragionamenti che, a mio parere, meritano di essere considerati attentamente anche se si può essere non del tutto d'accordo. Qualcuno, ascoltando e/o leggendo certe parti del brano (invero assai “figlie dell'epoca” e abbastanza datate, il brano è di quarant'anni fa precisi), lo potrebbe chiamare anche un po' il manuale del cristo-comunismo. Ripeto: è qualcosa che, comunque, merita di essere conosciuta nella sua integralità come esposizione capillare di una data scelta; altrimenti non mi sarei dedicato all'autentica impresa di tradurlo dalla prima parola all'ultima. Lascio poi alla piena libertà di tutti giudicare, considerare, controbattere, accettare o rifiutare. Grazie comunque a BB che lo ha voluto inserire. [RV]